När jag hade sprungit nio kilometer i träsk, lera, och urskog så kom jag fram till ett dike, och direkt efter diket skulle vi klättra uppför en stenhög, när jag äntligen kommer upp så hör jag somebody told me, och därefter ännu mera Killers.
Det måste ha varit världens Genidrag att sätta på Killers skivan i slutet av loppet. För jag kännde mig trots allt stark, jävligt ofresh men väldigt glad...
Och det är lite så jag känner mig när jag kliver upp halv fem på morgonen, har vaknat när min bror har sprungit fram och tillbaka till toaletten hela natten samt att jag vet att jag måste ha spining ikväll.
Men jag är glad ändå.
Jag känner mig stark och glad... Oftast.
du är en goding, du. Bra o duktig som verkligen gör allt det där fast du känner dig trött. Men ta o tänk tillbaka på allt som du genomfört med bra resultat. Vad är det då du ser?? Du kan, mer än du tror.
SvaraRadera