Fjärde juni, för ett skol år sedan var det jag som var glad, lycklig, hade äntlighets känslan i kroppen. Det var jag som fick sitta bland de främsta på avslutningen, klättra upp på flaken och skrika högst. Det var min dag, våran dag. Det var kallt, lite regn i luften, men ändå.. Min dag, våran dag! Idag önskade jag att det var våran dag igen, för det var så roligt, det var så spännande.
Idag gick jag upp i ottan, jobbade, blev arg, åkte hem, blev mätt, åkte till kusinens fina mottagning, åt mera, åkte hem.
Nu är jag trött. Genom trött.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar